från ett jobb till ett annat
igår jobbade jag min sista dag på webutiken. nog för att jag verkligen ser fram emot mitt nya jobb som startar imorgon så känns det lite tomt. tjejen som tar över efter mig heter petra & hon har varit där sen i onsdags, & de här dagarna så har allt varit så mycket roligare, då jag haft någon att flumma med.
igår så gick jag runt & kände på de kläder som jag vet skulle klä min garderob så fint, för sista gången(har lärt mig att jag inte kan köpa allt som jag vill ha, då skulle jag gå minus), jag satte på kaffekokarn en sista gång, var extra trevlig mot kunderna & kände hur mycket jag kommer att sakna kidsen & stammisarna som har bidragit till att jag verkligen trivts (hur fan böjjer man trivs?) på we. alex hade med sig avskedsbullar & en zingo.
jag har haft en pappahelg i helgen, han har bjudit på mat, vi har kollat på film, han har tagit hand om mig & min tokförskylning. idag tog vi en långprommenad, köpte bingolotter sen åt vi kinamat. köpte med oss glass & gick hem.
min pappa:
för det första så har jag alltid varit en liten flicka i hans ögon. jag håller fortfarande min pappa i handen ibland, för att just få känna mig liten. han skrattar alltid åt mina skämt, när jag är oseriös & dryg, då är han också det. han får allt att verka enkelt. när jag flyttade ifrån min pappa i ettan på gymnasiet så sa han - jag kommer inte stötta dig med pengar ifall du inte bor hos mig, nog för att han hotade med det så är han envis också så han har inte fått det heller. han hatar att vara själv, men efter mamma som lämnade honom för 10 år sen så har ingen annan dam dugit, han uttrycker sig som att de är för feta, de har för stor röv, de är för rynkig eller dom har för stor frisyr. när jag frågade honom idag om han hade nån på g så svarar han, japp två. sen rabblade han upp nakdelarna med båda, så det blir nog inget där heller. nog för att han är den mest kräsna, envisa männsika på denna gjord som vet att han alltid har rätt så är det hans charm på något sett.
nu sitter jag hemma, har städat & försökt spika upp tavlor med skruvar... det gick inte. väntar på andreas som åkt från götet.
har införskaffat ett marimekko skrivblock med en fin blå penna så imorgon drar det igång, jag ska sitta på kontor, ett fint kontor med öppen spis & jag ska sälja reklamspottar åt onefm. resten av tiden ska jag sända radio. känner på mig att det kommer att bli ett jobb som passar mig perfekt.
i veckan så har jag haft besök av sandra vilket gjorde mig på topp, som vanligt när jag är med henne, i torsdags va vi på olearyspremiär. då blev jag för full & kämpade igenom arbetsdagen i fredags med ett huvud som kändes som ett bowlingklot, blev bättre dock efter bakisburgaren på sibylla med petra.
just nu här i min städade ensamhet så känner jag hur mycket jag saknar många. petra & emma som jag inte har pratat med sen de kom hem från luffen. har dåligt samvete men nu känns det för sent för att slå en pling? malin som fortfarande sliter i norge & som kommer dra iväg till australien i 3 månader efter det. åsa, som är hemma men som jag inte hunnit hänga gäng med än. anja, som jag ringer men som är riktigt dålig på att svara i telefon. jennie som alltid är så långt borta i småland men som jag vill träffa helst jämt. pratade med johanna nyss, men hon tofflar :) flickorna från sveg, cattis, helene, soffa, skitida som jag stortrivs att umgås med. anna, som pluggar i åre. saknar, eftersom det är söndag beckkväll med anna & mattew :)
helst av allt så vill jag bara ha alla på samma ställe om det gick.
tjingtjing
igår så gick jag runt & kände på de kläder som jag vet skulle klä min garderob så fint, för sista gången(har lärt mig att jag inte kan köpa allt som jag vill ha, då skulle jag gå minus), jag satte på kaffekokarn en sista gång, var extra trevlig mot kunderna & kände hur mycket jag kommer att sakna kidsen & stammisarna som har bidragit till att jag verkligen trivts (hur fan böjjer man trivs?) på we. alex hade med sig avskedsbullar & en zingo.
jag har haft en pappahelg i helgen, han har bjudit på mat, vi har kollat på film, han har tagit hand om mig & min tokförskylning. idag tog vi en långprommenad, köpte bingolotter sen åt vi kinamat. köpte med oss glass & gick hem.
min pappa:
för det första så har jag alltid varit en liten flicka i hans ögon. jag håller fortfarande min pappa i handen ibland, för att just få känna mig liten. han skrattar alltid åt mina skämt, när jag är oseriös & dryg, då är han också det. han får allt att verka enkelt. när jag flyttade ifrån min pappa i ettan på gymnasiet så sa han - jag kommer inte stötta dig med pengar ifall du inte bor hos mig, nog för att han hotade med det så är han envis också så han har inte fått det heller. han hatar att vara själv, men efter mamma som lämnade honom för 10 år sen så har ingen annan dam dugit, han uttrycker sig som att de är för feta, de har för stor röv, de är för rynkig eller dom har för stor frisyr. när jag frågade honom idag om han hade nån på g så svarar han, japp två. sen rabblade han upp nakdelarna med båda, så det blir nog inget där heller. nog för att han är den mest kräsna, envisa männsika på denna gjord som vet att han alltid har rätt så är det hans charm på något sett.
nu sitter jag hemma, har städat & försökt spika upp tavlor med skruvar... det gick inte. väntar på andreas som åkt från götet.
har införskaffat ett marimekko skrivblock med en fin blå penna så imorgon drar det igång, jag ska sitta på kontor, ett fint kontor med öppen spis & jag ska sälja reklamspottar åt onefm. resten av tiden ska jag sända radio. känner på mig att det kommer att bli ett jobb som passar mig perfekt.
i veckan så har jag haft besök av sandra vilket gjorde mig på topp, som vanligt när jag är med henne, i torsdags va vi på olearyspremiär. då blev jag för full & kämpade igenom arbetsdagen i fredags med ett huvud som kändes som ett bowlingklot, blev bättre dock efter bakisburgaren på sibylla med petra.
just nu här i min städade ensamhet så känner jag hur mycket jag saknar många. petra & emma som jag inte har pratat med sen de kom hem från luffen. har dåligt samvete men nu känns det för sent för att slå en pling? malin som fortfarande sliter i norge & som kommer dra iväg till australien i 3 månader efter det. åsa, som är hemma men som jag inte hunnit hänga gäng med än. anja, som jag ringer men som är riktigt dålig på att svara i telefon. jennie som alltid är så långt borta i småland men som jag vill träffa helst jämt. pratade med johanna nyss, men hon tofflar :) flickorna från sveg, cattis, helene, soffa, skitida som jag stortrivs att umgås med. anna, som pluggar i åre. saknar, eftersom det är söndag beckkväll med anna & mattew :)
helst av allt så vill jag bara ha alla på samma ställe om det gick.
tjingtjing
shhooopp där låg man
då har man slätat av årets fetingvurpa idag då, känns rätt bra att ha det gjort faktiskt, jodå.. en liten miss var väl att den hände mitt på gågatan....
vet ni vad det värsta är? jo det värsta är att man först hinner tänka (-shit, jag ramlar nu, hoppas att ingen ser mig) iställer för (-shit, jag ramlar nu, hoppas jag inte gör mig illa)... det gjorde jag inte, illa mig alltså, men folk såg mig & jag såg hur gärna dom ville skratta, snabb va jag att dra upp huvan när jag gick vidare. tror jag ska tacka min tjocka dunjacka som jag köpte i förrgår för att jag inte slog mig. den va ett riktigt vuxet köp kan jag medge, jag köpte den för att den va bekväm & billig, inte för att den va så värst snygg, sen sa min syster (som jag köpte jackan av, efter jag köpt den) att det där är en riktig fjortisjacka... men som sagt, bekväm.... & billig... jag är nöjd...
förövrigt så sitter jag å skriver ett litet grattisbrev/dikt/jagvetintevad brev till min mamma som har 50årskalas på lördag. alla vi syskon tänkte skriva något varsitt fint & sätta upp på ett större papper (typ kolage fast med text?)
men även fast jag har dragit i mig två glas vin så har bara kommit fram till "till min mamma".... sen fick jag blackout.
har köpt världens roligaste spel föresten, buzz heter det, ett frågespel på ps2 som är riktigt kul.
ja, det var väl allt, åter till "till min mamma" to be continue
mio & maxs, tror att han låg där hela kvällen
vet ni vad det värsta är? jo det värsta är att man först hinner tänka (-shit, jag ramlar nu, hoppas att ingen ser mig) iställer för (-shit, jag ramlar nu, hoppas jag inte gör mig illa)... det gjorde jag inte, illa mig alltså, men folk såg mig & jag såg hur gärna dom ville skratta, snabb va jag att dra upp huvan när jag gick vidare. tror jag ska tacka min tjocka dunjacka som jag köpte i förrgår för att jag inte slog mig. den va ett riktigt vuxet köp kan jag medge, jag köpte den för att den va bekväm & billig, inte för att den va så värst snygg, sen sa min syster (som jag köpte jackan av, efter jag köpt den) att det där är en riktig fjortisjacka... men som sagt, bekväm.... & billig... jag är nöjd...
förövrigt så sitter jag å skriver ett litet grattisbrev/dikt/jagvetintevad brev till min mamma som har 50årskalas på lördag. alla vi syskon tänkte skriva något varsitt fint & sätta upp på ett större papper (typ kolage fast med text?)
men även fast jag har dragit i mig två glas vin så har bara kommit fram till "till min mamma".... sen fick jag blackout.
har köpt världens roligaste spel föresten, buzz heter det, ett frågespel på ps2 som är riktigt kul.
ja, det var väl allt, åter till "till min mamma" to be continue
mio & maxs, tror att han låg där hela kvällen
halloween 2007
jag & andreas åkte upp till duved till micke & anna. käkade pizza, gjorde oss iordning innan vi drog iväg till catta i tegefjäll på förfest. riktig kanonkväll som får beskrivas i bilder
så jäkla kul när alla går in för att klä ut sig...
jag gjorde något drastiskt & färgade håret svart för kvällen, allt för att vara så lika laura craft i tomb rider som möjligt.
träffade riktigt sköna människor, kvällen blev riktigt lyckad, bortsett från att jag glömde en pistol i taxin men som återfanns av yasmin på vägen hem...
så jäkla kul när alla går in för att klä ut sig...
jag gjorde något drastiskt & färgade håret svart för kvällen, allt för att vara så lika laura craft i tomb rider som möjligt.
träffade riktigt sköna människor, kvällen blev riktigt lyckad, bortsett från att jag glömde en pistol i taxin men som återfanns av yasmin på vägen hem...
guldkorn i vardagssanden
jag har börjat funderat, alltså verkligen funderat för mycket.
började läsa min farmors memoarer för några dagar sen & jag kan bara säga oj, vad det berör mig. jag tänker på allt hon/människor omkring henne kunnat gjort, ställen hon har kunnat åka till, människor hon inte hade träffat. allt hänger ihop, när jag läser om hennes val, tillexempel. hennes mamma i sin tur, hon blev kär i en speleman, hon fick ett barn med honom sen åkte han till amerika, han skickade biljetter till dem för att åka efter till honom. efter några dagars fundering om hon skulle åka till mannen hon älskade eller stanna med sin familj så bestämde hon sig för att stanna, hade hon bestämt sig för att åka så hade hon som hon beskrev (åkt med det stora skeppet som slog i ett isberg som sedan sjönk till botten, titanic hette visst båten) så hade inte jag suttit här idag.
hon blev istället tillsammans med en man hon inte tyckte om, men han var snäll mot henne, men hon va olycklig & flickan som hon fick med han som åkte till amerika dog,
hur mycket människor, släktingar innan mig har styrt mitt liv skrämmer mig. får lite ångest när jag tänker på hur allt hänger ihop, att allt egentligen är en slump, att jag är en stor slump.
allt hon skriver är så otroligt, från hennes första dagboksblad, hennes första dag i skolan, första kyssen, första kärleken, till när hon träffade farfar, tills pappa föddes, tills vi föddes.
alla platser hon beskriver nere i småland, är samma platser som jag tultat runt på som barn & som vuxen.
hon imponerar verkligen på mig & jag är så otroligt glad att hon tog sig tid att skriva i hela sitt liv för att berätta saker som verkligen betyder för dom som lever efter henne.
min farmor dog i bröstcancer när jag var runt ett år så jag lärde aldrig känna henne, men det känns som jag gör det nu.
förövrigt så har jag druckit vin med hanna så jag är lite sentimental ikväll, my bad :)
började läsa min farmors memoarer för några dagar sen & jag kan bara säga oj, vad det berör mig. jag tänker på allt hon/människor omkring henne kunnat gjort, ställen hon har kunnat åka till, människor hon inte hade träffat. allt hänger ihop, när jag läser om hennes val, tillexempel. hennes mamma i sin tur, hon blev kär i en speleman, hon fick ett barn med honom sen åkte han till amerika, han skickade biljetter till dem för att åka efter till honom. efter några dagars fundering om hon skulle åka till mannen hon älskade eller stanna med sin familj så bestämde hon sig för att stanna, hade hon bestämt sig för att åka så hade hon som hon beskrev (åkt med det stora skeppet som slog i ett isberg som sedan sjönk till botten, titanic hette visst båten) så hade inte jag suttit här idag.
hon blev istället tillsammans med en man hon inte tyckte om, men han var snäll mot henne, men hon va olycklig & flickan som hon fick med han som åkte till amerika dog,
hur mycket människor, släktingar innan mig har styrt mitt liv skrämmer mig. får lite ångest när jag tänker på hur allt hänger ihop, att allt egentligen är en slump, att jag är en stor slump.
allt hon skriver är så otroligt, från hennes första dagboksblad, hennes första dag i skolan, första kyssen, första kärleken, till när hon träffade farfar, tills pappa föddes, tills vi föddes.
alla platser hon beskriver nere i småland, är samma platser som jag tultat runt på som barn & som vuxen.
hon imponerar verkligen på mig & jag är så otroligt glad att hon tog sig tid att skriva i hela sitt liv för att berätta saker som verkligen betyder för dom som lever efter henne.
min farmor dog i bröstcancer när jag var runt ett år så jag lärde aldrig känna henne, men det känns som jag gör det nu.
förövrigt så har jag druckit vin med hanna så jag är lite sentimental ikväll, my bad :)
